Anabanana

Jag är SÅ arg på mig själv...var jag tvungen att gå så långt så hjälp från andra håll blivit den enda utvägen?? Tänk om jag kunde ryckt upp mig själv i kragen och tagit tag i allt, då kanske man aldrig hamnat i den här skiten från början?? Allt jag vill är ju bara att ha ett normalt liv, tänk att de var så svår att begära av mig själv...känns nästan som om jag fötts på nytt, nu måste jag börja lära mig "gå" igen...usch..