Anabanana

It's easy if you try...men om man inte orkar försöka då?? Gud jag känner att allt rinner som sinad sand ur mina händer...vart fan tog den jävla motivationen vägen som förut var så stark?? Jag tänker på Rhodos, jag FÅR fanimej inte sabba det här nu! Måste kämpa, men jag känner att antalet misslyckande bara fortsätter att dra mig tillbaka..damn it!

Och vad är det för fel egentligen när man inte ens ser fram emot studenten? Finner ingen som helst glädje i det, känns bara som: "Åhh måste jag.."...men jag har svaret på varför...alla kraven...att jag innerst inne VET att om inte allt hade hänt så hade jag gått ut med bättre betyg, oavsett hur mycket jag och alla andra försöker intala mig att jag "gjort mitt bästa utefter hur jag mått" så kan den där vågen av besvikelse inte sluta skölja över mig om och om igen..

Nej nu måste jag skärpa mig, shape UP nu Anna förfan!
Livet blir inte lättare förens jag lyckats lösa problemen som hindrar mig..!


Ge mig sommar, ge mig Rhodos, ge mig solbränna, ge mig ledighet, ge mig Strawberry daiqiuri, ge mig ALLT! :D (Nehee ni jag iär INTE desperat!) ;)

Anyway...idag har jag pluggat pippiböördisar, haft möte angående min APU, trott att alla på tunnelbanan haft svininfluensan, gjort ytterligare 2 armband i min egna lilla armbands collection, åkt massa buss och lekt med katten..trevligt...och nyss vart jag på bättre humör när jag såg att den underbara solen kommit tillbaka från semestern...hur är det man säger: "Efter regn kommer solsken" stämmer bra det! Farväl ditt onda regn! ...men TACK för att du vattnade mina blommor! :) och idag har jag fått biljetterna till skivan, lite sent I know, men nu är det försten to tha kvarn! :D

Peace ♥